Fidonet är ett världomspännande nätverk, ganska likt InterNet, som distribuerar post över hela världen. Det skapades av TOM JENNINGS, som också har skapat Fido BBS-paketet, för att kunna kommunicera med sina vänner utan att behöva ligga uppkopplad mot BBS:er i flera timmar. De största skillnaderna mellan InterNet och FidoNet är, farten, storleken, och hastigheten på dem. Eftersom FidoNet är ett hobby-nätverk, är det designat för att minimera kostnaderna. Detta medför att medan det i InterNet kan ta några sekunder för ett brev att nå sin mottagare, kan det i Fidonet ta flera dagar. InterNet används också av företag som kommunicerar, och det är därför MYCKET större.

Fidonet är, som nyss nämndes, ett världsomspännande kommunikations- nätverk. Men, hur kommer posten från en punkt till en annan? Svaret är inte lätt, men det kan förklaras som att posten "hoppar" mellan noderna tills den kommer fram till sin destination. Strukturen kan visas på följande sätt:

Varje address i FidoNet är uppbyggt av tre sektioner. Vissa har dessutom en point-address, som gör det till fyra. Om en användare skulle ha addressen
2:201/154.1, så uppdelas den i följande delar:

Ett exempel kan vara på sin plats, för att ytterligare visa hur posten förflyttas från avsändaren till mottageren. Låt oss säga att någon på 2:201/154.1 (vilket betyder zon 2, region 20, nät 201, nod 154, och point 1) vill skicka ett brev till en användare på 2:201/342:

På InterNet kan detta brev vara framme efter några sekunder, eftersom det är uppbyggt av länkar med fasta förbindelser. I FidoNet tar detta brev däremot normalt en eller två dagar, beroende på när postutbytet sker på alla punkter.

Idag är det realtivt vanligt att Fidonets post transporteras via Internet vilket medför detta sekundsnabba postutbyte även för Fidonetpost.

Det finns i regel två olika typer av brev i FidoNet: EchoMail och NetMail.
Denna sektion försöker förklara skillnaderna mellan dessa två brevtyper.

NETMAIL

Fram till nu, vi har beskrivit NetMail, som också var den enda typen av post i Fidonet när det skapades. Det motsvaras av e-mail på InterNet, och har en speciellt destination, en speciell användare på ett speciellt system. Ett NetMail tar den ovan beskrivna vägen då det går från sändare till mottagare.

NetMail kallas också, något felaktigt, för personliga brev. Eftersom FidoNet är ett publikt amatörnätverk, så är ett brev på inget sätt privat. En sysop har rätten att kontrollera den post som passerar hans/hennes system, vilket betyder att alla noder som ett brev passerar på vägen till sin destination kan läsa brevet.

Det enda sättet som man kan vara någorlunda säker på att ingen annan än mottagaren läser ett brev, är att använda ett krypteringspaket som PGP för att sedan skicka brevet direkt till destinationssystemet (Se CRASH).

Notera också att enligt FidoNets policy är det inte tillåtet att routa ett krypterat brev genom system som inte uttryckligen har tillåtit detta. I Sverige, till exempel, får inte krypterad post skickas via de vanliga HOST:ar och HUB:arna, utan mmåste skickas antingen direkt eller via noder som deltar i "SecureHub" projektet. Det finns oftast ett par noder i varje region som deltar i detta projekt, så om du frågar runt lite så hittar du säkert någon du kan routa ditt brev genom.

EchoMail är en annan sorts brev. Ett EchoMail-brev är spritt till alla system som är uppkopplade mot den konferens du skriver brevet i, inte bara till den du adresserar brevet till. Om det ovan nämnda brevet från 2:201/154.1 till en användare på 2:201/342 skulle skickas som EchoMail istället, så skulle distributionen sett lite annorlunda ut:

Som Du kan se så sprids brevet ut så långt som möjligt, inte bara till de system som ligger "på vägen" till mottagaren.

I FidoNet finns (förutom alla de specialregler som alltid uppkommer) två grundregler. De lyder:

• Du skall icke vara onödigt irriterande för andra.
• 
  
• Du skall icke bli för lätt irriterad.

Utöver dessa grundregler, finns det några dokument som innehåller de flesta specialregeler som gäller i FidoNet. Det är viktigt att läsa dessa dokument och tillämpa reglerna. Dessa dokument heter för närvande POLICY4.* och ECHOPOL1.*, och borde finnas på de flesta Fido-BBS:er.

Du bör också ta dig tid att leta reda på eventuella lokala regler. Om du inte vet var de finns, eller ens OM de finns, skriv ett brev till din REC och fråga, eftersom han/hon ska veta.

Fidonets nodlista är en katalog för alla de noder som är uppkopplade mot FidoNet. Det innehåller inte punkter, eftersom detta skulle göra listan flera gånger större än vad den är idag (och de flesta är överens om att den redan är tillräckligt stor). Den fulla nodlistan är för närvarande runt 3 megabytes stor, men det brukar finnas mindre listor över bara en speciell region eller zon på de flesta HOST/HUB system.

Det finns också oftast lokala pointlistor, som innehåller en lista över punkterna i regionen.

Nodlistan uppdateras veckovis, och diff-filer (filer med skillnaderna från förra veckans nodlista) distribueras tillsammans med dessa. Fråga din boss om han/hon har något fileko där dessa filer kommer automatiskt varje vecka.

FidoNet är ett publikt amatörnätverk, som ingen bör tjäna pengar på. Vissa HOST:ar, HUB:ar och BOSS:ar kan ibland kräva att man betalar en smärre summa för att täcka deras egna utgifter. I vissa regioner finns dessutom kostnadsdelning, vilket betyder att vissa ekon får pengar av de som läser/skriver i dem för att till exempel importera dem från utlandet. Förutom detta bör du inte bli tvingad att betala för att få tillgång till posten.

Men till skillnad från vad Bo Bendtsen säger i sin "guide" till pointning, tycker jag inte att man bör byta boss bara för att han/hon tar betalt. Fråga dig själv först "Vad får jag för mina pengar?". Om svaret är att du får bra service, en säker länk, och kanske extra förmåner, så tycker jag definitivt att du bör stanna. Om bossen kräver en oförsvarligt stor summa eller inte ger tillbaka någonting, tveka inte att byta boss (eller klaga i alla fall på bossen...). Ingen bör (ingen får, faktiskt) tjäna pengar på FidoNet.

Den här sektionen innehåller en del ord som kan te sig konstiga. De används ofta inom FidoNet, och därför bör du i alla fall ha en liten aning om vad de innebär. Då jag gör mitt bästa när jag försöker förklara dessa på svenska, det är tillräckligt svårt på engelska...

Inklippt från det (för närvarande) gällande ECHOPOL1.TXT.

Här följer ett litet testbrev som förhoppningsvis kommer att hjälpa dig att förstå standarderna som ska följas vid echomail brev.

Avsändarens namn: Avsändarens riktiga namn. Endast om en konferens regler uttryckligen tillåter användandet av alias, får du skriva något annat här.

Mottagarens namn: Namnet på den tilltänkte mottagaren. Om du vill att alla ska "ta åt sig" så är det bra om du skriver "All" här.

Vad brevet handlar om: Här skriver du (så klart) vad brevet handlar om.

Citerad text: Om ditt brev inte är en kommmentar till ett annat brev, så finns denna rad i allmänhet inte. Den innehåller text som den du skriver till har skrivit, och SKA börja med ett "större-än-tecken" (ASCII 62). Vnligen citera inte mer än nödvändigt. En regel är att man inte bör citera Tearline, tagline, Origin line, signoffs, om detta inte har ett direkt samband med texten.

Kommentarstext: Detta är den text du skriver. Vänligen se till så att det du skriver är "on topic", dvs att det har att göra med vad ekot handlar om. Om du vill svara på ett brev som är offtopic, eller tycker att ditt brev kommer att bli offtopic, överväg att skicka kommentaren med NetMail.

Signoff: Här kan du skriva en KORT(!!) tag eller liknande. Den bör inte vara mer än två eller tre ord.

Tagline: Tagline är oftast inplockade i brevet med hjälp av externa program som slumpar fram en rad. Använd inte taglines som är längre än en rad, de ökar storleken på posten tillräckligt ändå. Tänk också på att inte använda sånt som andra kan uppfatta stötande, och kom ihåg att echomail kan spridas över hela världen.

QWK-tearline: Detta är en extra tearline, dit satt av taglineprogram, QWK-processorer och liknande. Formatet är sammma som en vanlig tearline.

Tearline: En tearline används för att indikera vilken programvara som används för att skriva brevet. Det får vara max 35 tecken, (inklusive de inledande "--- "), och får endast användas för identifiera packaren eller editorn.

Origin line: Origin-raden ska egentligen visa för läsaren var brevet är skrivet. Zongate:ar får lägga till en extra origin line, men dessa får endast innehålla viktig information.
Exempel: * Origin: FidoNet Gateway (TComm 88:372/666)

Det finns många sätt att komma åt FidoNet. De tre vanligaste sätten är ONLINE POST, OFFLINE POST och POINTNING. I följande avsnitt beskrivs fördelarna och nackdelarna med de olika sätten.

Detta är sättet de flesta har kontakt med den elektroniska motorvägen. För att komma åt det, krävs ofta att du läser FidoNets policy, och att du svär dyrt och heloigt på att du inte ska förstöra något :-). Du behöver inga extra program för att kunna skriva brev online, BBS:en du skriver på har all programvara som behövs. Du ringer helt enkelt upp BBS:en som vanligt, och medans du ligger uppkopplad läser och skriver du brev. Som du kanske förstår blir detta system dyrt i längden, eftersom du måste ligga uppkopplad hela tiden, men det är ett mycket bra sätt att lära sig FidoNet, eftersom SysOp:en lätt kan hjälpa till och övervaka det hela.

Detta system är ganska likt både pointning och online post. Det kräver att du har en offline läsare. Jag rekommenderar att du använder Blue Wave eftersom jag tycker den är bra, men jag har iofs inte provat så många... Den största skillnaden från online post är att man här läser posten hemma, efter att ha loggat in i BBS:en och hämtat sitt postpaket. När du är klar och har svarat på de brev du vill, laddar du enkelt upp dina svar, och BBS:ens programvara tar hand om den. Detta system är också rätt enkelt att övervaka, men dock inte lika enkelt som online post. Du behöver inte ligga uppkopplad hela tiden, utan bara när du hämtar ny post och skickar upp dina svar. Den största nackdelen med offline post är att du får posten i femtioelva olika paket, utan ha någon möjlighet att läsa originalbreven om de är i ett annat paket. Offline post kallas också QWK post.

Pointning är det närmaste du kan komma att verkligen bli en FidoNet Nod. Du får här de flesta fördelarna av att vara medlen i FidoNet, men behandlas fortfarande (enligt FidoNet policy) som en användare av bossens BBS. Detta gäller även om du har en bas själv, och din boss inte har en... Detta sätt att komma i kontakt är också ganska svårt att övervaka för SysOp:en, så det är viktigt att du lär dig grunderna innan du tar steget hit. Jag rekommenderar att du innan du blir point går igenom både online post och offline post. När du känner att du har lärt dig hur FidoNet fungerar, och är mogen för att släppas lös, kan du skaffa programvaror och ställa in din egen point. En av de största fördelarna av att vara point är att det kan bli helt automatiserat. Du kan plocka upp posten oövervakat (oftast sker det mitt i natten, för att hålla kostnaderna nere), och sedan läsa den när du har tid. Detta system låter dig också att skapa en egen brevbas på din hårddisk, och därför kunna läsa originalbreven till kommentarer närhelst du önskar, även om du plockat hem det brevet vid ett tidigare tillfälle.

FidoNets huvudsakliga syfte är som bekant att göra det möjligt för folk över hela världen att kommunicera med varandra på ett lätt och billigt sätt. Det finns dock filekon i FidoNet, som distribuerar filer av olika slag. Ett sådant eko är NODEDIFF-ekot, där ändringarna till nodlistan kommer varje vecka. Precis som postekon, distribueras filerna till massor av noder i hela världen, och man kan därför inte använda dessa filekon för att skicka filer mellan olika noder, för att det blir billigare så. Detta drar ju på andras telefonräkningar, och kan därför leda till en avstängning av dig. När du ska skicka en fil till någon annan i FidoNet, måste du därför skicka det med en FILE ATTACH, och ge det CRASH-status.

FidoNet(r), Fido(r) och hunden med disketten (FidoNet Symbolen) är registrerade varumärken av Tom Jennings och Fido Software.

Denna guide innehåller information som är hämtad från många olika dokument. Dessa är bland annat: POLCY4.TXT - FidoNet policy, version 4.07. ECHOPOL1.TXT - FidoNet Echomail policy. R20_EPOL.TXT - FidoNet lokala tilläggsregler, Region 20 (Sverige).