Text 12019, 77 rader
Skriven 2001-03-25 19:14:56 av Jesper Tragardh (2:205/454.53)
  Kommentar till text 12018 av Henrik Schröder (2:205/454.9)
Ärende: Hur spårar man en IP-adress?
====================================
 > Kontraheringsplikt. Säg det nu i kör så att alla hör.

 > (Det som telia och posten har, de får inte vägra någon tillgång till
 > deras tjänster, men de har heller inget ansvar för vad folk använder
 > tjänsten till)

Telia har inget tvång att acceptera vad som helst. Telia hade t.ex.
avtalsrätten på sin sida när de stängde av ett antal teleanvändare som använt
sin telefonlinje till att surfa med stulna 020-konton. Det finns en
"gummiparagraf" i det avtal du skrivit på som säger att Telia får stänga av din
anslutning om "anslutningen använts så att avsevärda olägenheter uppstått för
Telia eller annan" (punkt 13.1 7:e punkten).

Fö är risken förstås att diverse utländska peers då skulle sluta utbyta trafik
med svenska ISP:ar om dessa ålades kontraheringsplikt eftersom ffa mängden spam
och annat net-abuse skulle öka lavinartat. Och så kul är inte internet om man
inte kommer längre än passagen.se... Ett system med kontraheringsplikt i
Sverige kommer att kräva ett fungerande sanktionssystem och med tanke på hur
långsamt rättssystemet fungerar idag ser ett sådant sanktionssystem inte så
troligt ut.


Fö har ett flertal svenska ISP:ar redan visat att de gärna går ut och agerar
ren åsiktspolis om bara uppmaningen kommer från rätt håll. Detta visades
tydligt i Flashback-affären där oavsett hur otäcka åsikter som framfördes på
vissa webbsidor hade ingen fällts för något brott (upprättade polisanmälningar
avskrev med motiveringen att inget brott kunde styrkas, specifikt inte hets mot
folkgrupp). Efter initiala kvidanden från MCI WorldCom om just att de inte
ville tvingas ta ansvar så insåg de att de riskerade att bli utsatta för en
rejäl portion negativ publicitet och tog därför ansvar ändå - trots att detta
ansvarstvång inte ens fanns i lagen. Sen kan man införa att hr Axelsson varit
gravt otaktisk som drivit sitt webbhotell, konferenssystem och
dial-up-verksamet i samma bolag. Nu går det ju att officiellt hänvisa till att
bandbredd har vägrats p.g.a. allt spam och hackingförsök som förekommit från
dial-upverksamheten när det i själva verket är inofficiella påtryckningar från
vissa kommuner (utan uttalat mandat från väljarna att göra så) som legat bakom.
I synnerhet de stora amerikanska ISP:arna är ju själva närmast oförmögna att ta
hand om sina egna spammare - en effektiv åtgärd som att t.ex. inte dela ut
gratiskonton utan att kolla kreditkortsnummer och liknande förrän första
betalning ska dras (och då är kontot redan avstängt) genomförs inte eftersom
det riskerar att impulskunderna upplever det som krångligt och går till ett
annat bolag.


Jag delar åsikten att det kommer att behövas bättre system än dagens i
framtiden - i synnerhet som ett internetabonnemang kommer att bli helt
nödvändigt för att inte marginaliseras i samhället. Om 15 år tror jag det
kommer vara förenat med avsevärd möda och ekonomiska kostnader att betala
räkningar, rösta och ta del av nyheter utan internetkoppling. En parallell kan
dras till de som har betalningsanmärkningar och därför regelmässigt vägras
internetbank och girotjänster av bankerna. De tvingas därför betala alla
räkningar i kassan vilket med gängse avgifter ytterligare slår sönder deras
ekonomi.

Frågan är hur man ska lösa detta - jag tror inte att kontraheringsplikt kommer
att fungera men å andra sidan tror jag inte att en offentligt ägd ISP som har
till uppgift att ge access till de som inte kommer in på "marknaden" kommer att
fungera heller.

Slutligen måste man i diskussionen ha klart för sig att större delen av
internet faktiskt består av privat ägd egendom och det är för de flesta stater
sedan 200 år fullständigt otänkbart att tvinga ägarna att upplåta den egendomen
mot sin vilja (dvs förmedla trafik från icke önskade internetanvändare) med
mindre än att landet är i en krigsliknande situation - jmf de civila fordon som
(genom beslut i fredstid) i händelse av krig i Sverige överförs till
försvarsmakten.
Den expropriation som används t.ex. vid anläggande av gruvor och järnvägar
bygger ju dels på att marknadsmässig ersättning ska lämnas, dels att det måste
finnas ett genuint samhälleligt intresse, dels att beslutet i varje enskilt
fall ska kunna överklagas i domstol. Ett allomfattande beslut om
kontraheringsplikt för något som inte redan är offentligt ägd är sannolikt emot
både grundlagen och olika deklarationer om mänskliga rättigheter.

    Mvh Jesper

---
 * Origin: Snabbavveckla vänsterfeminismen (2:205/454.53)