Peter Karlsson berättar:

SupCon 2001, som kanske kommer gå till historien som det sista SupCon anordnat av de utdöende resterna av ett en gång så stort hobbydatanätverk, FidoNet. Nedan följer en ögonvittnesskildring skriven av 50% av besökarna, Peter Karlsson.

Dagen inleddes med den sedvanliga långfärden för att ens komma till SupCon-området. Eftersom alla övertalningsförsök bland närbelägna Fidoiter misslyckats anträdde jag den bortemot 25 mil långa färden från mitt föräldrahem till Vätterns södra strand ensam i föräldrarnas för 1000 kronor inköpta extrabil.

Då dagen, svensk sommar i minne, och föregående års myckna regnande till trots, bjöd på tjugofemgradig sommarvärme, var stekugnen till bil inte världens trevligaste färdmedel. Att sedan riksväg 50 mellan Askersund och Ödeshög nog måste räknas till en av Sveriges tråkigaste vägar gjorde ju inte saken bättre.

Nåja, fram kom jag i vilket fall som helst, och trots att jag tog omvägen runt Scandic hotell (och några extra varv i rondellen för den goda sakens skull), där jag bokat in mig för helgen, var jag först bland Fidofolket ned till Sannabadet vid kvart i sex-tiden. Det visade sig senare dock inte vara en allt för bemärkningsvärd prestation.

En snabb koll med Dan Karlsson, som jag visste skulle åka från Göteborg även i år, visade på att han ännu inte anträtt resan.

Som tur var så inbjöd dock det ovanligt vackra sommarvädret till ett snabbt dopp i Vättern, vilken var ovanligt varm, men då det varit vackert väder på sistone var det kanske inte helt oväntat, varmt har det varit i Vättern även tidigare årgångar. Det var fler än jag som insett värdet av Sannabadets vackra läge; stranden var full av medlemmar av lokalbefolkningen, och allt eftersom den sena eftermiddagens badgäster lämnade stranden ersattes de med den tidiga kvällens. På sommaren är Sannabadet ett populärt vattenhål med sitt läge mellan Jönköping och Huskvarna.

Fidonets minskande omfång märks även på SupCon; tidigare år har tillströmningen glada Fidoiter varit stark på fredagskvällen, men i år var jag ensam i flera timmar. Dan Karlsson anlände trots fördröjningar, och fördubblade därmed deltagarantalet till två. En ny rekordnotering! Tyvärr åt fel håll... På grund av det låga intresset för att anlända på fredagskvällen beslöt vi oss för att upprepa föregående års besök på den trevliga Pizzeria 12:an i Jönköping centrum. Trots att pizzerior har en förmåga att byta namn och ägare titt som tätt låg den kvar på samma ställe som förra året, och de verkade inte heller ha reviderat prislistan, så priserna var så oförskämt billiga som man inte är bortskämd med om man som jag är bosatt med i Norge. I hopp om att mängden tillresta skulle ha ökat återvände vi sedan till Sannabadet, bara för att upptäcka att det inte skett någon förbättring. Trots motgångarna valde Dan att ändå slå upp tältet.

När den ceremoniella tältresningsceremonin avslutats, och det ännu inte dykt upp några fler Fidoiter, tog Dan och underteckand varsin fällstol och satte oss på stranden för att vaka in nattens inträde och filosofera om livet, universum och allting. Runt tiotiden skedde det vi inte trodde skulle ske, två Fidomänniskor anlände: Anders Öhrt, som efter förra årets lekar skulle vara med i arrangörslaget, och som egentligen lämnat återbud, tillsammans med Annika Ahlkvist. Återigen en fördubbling av deltagarantalet, men glädjen var i detta fall kortvarig, då de egentligen bara var på genomresa, och nu skulle vidare för att tälta på annan ort. SupCons deltagarantal var därmed återigen nere på två, varav endast en skulle övernatta på Sannabadet. När jag lämnade stranden vid halv tolv för att återvända till hotellet halverades återigen mängden på Sannabadet närvarande SupCondeltagare, för att på natten mot lördagen vara nere på alla tiders bottennivå -- en.

Lördag 2001-07-28

Även lördagen bjöd på det strålande vackra svenska högsommarväder SupCon sällan är bortskämt med. Efter en näringsriktig frukostbuffé på hotellet begav jag mig runt tiotiden till fots i riktning mot Sannabadet för att se om det mot förmodagn hade anlänt fler besökande under den sena natten eller tidiga morgonen. Det visade det sig naturligtvis inte ha gjort, men som bekant är hoppet det sista som överger människan. När jag anlänt var Dans tält tyst och stilla, varför jag antog att han inte vaknat och därför satte mig på stranden och njöt av det vackra vädret istället. På morgonen var det tämligen lugnt på Sannabadet, några morgonbadare var närvarande när jag anlände, men avlägsnade sig kort därefter, så jag fick hela stranden för mig själv. Ett textmeddelande på mobiltelefonen skvallrade om att Dan faktiskt hade vaknat, han hade bara ännu inte tittat ut på den vackra morgonen. När han väl gjort det gick demonteringen av tältet däremot fort, det låg ned redan innan han ens hade kommit ur det.

Lördagen förlöpte utan att några ytterligare Fidoiter hittade ner till Sannabadet, så det var bara vi två, sittandes på varsin trästol lapandes sol (i mitt fall iförd solfaktor 25, vilket verkade fungera). Eftersom ingenting hände tog jag tillfället i akt och tog bussen in till Jönköping centrum för att ordna med en tågbiljett jag skulle ha för ett helt orelaterat tillfälle. Bussbiljetten kostade mig nio kronor tur och retur, eftersom jag använde mitt gamla Länstrafiken Örebro-kort som fortfarande hade några kronor kvar av de jag betalade in november 1999, och som gav mig 25% rabatt på biljettpriset. Jag passade även på att inhandla lite kyld Cola att ha med på Sannabadet, men den hann bli uppvärmd på de tio minuter det tog att gå från Elmia till Sannabadet. Trots att jag varit borta i mer än en timme hade inga ytterligare Fidomänniskor anlänt, däremot hade mängden solande och badande ökat. Eftersom arrangörerna, som alla andra, lyste med sin frånvaro improviserade vi fram lite kortspel som ersättning för de traditionella SupCon-lekarna. Tyvärr vann Dan två raka omgångar Chicago, så jag fick erkänna mig besegrad, trots att jag fick privilegiet att välja spel. En glad tysk hjälpte oss föreviga kortspelandet, och gav oss båda en möjlighet att testa våra knaggliga tyskkunskaper.

Efter kortspelandet tyckte jag det var dags för ett dopp, och denna dag kunde jag kosta på mig ett lite längre bad, då jag hade någon som kunde se att mina värdesaker inte fick fötter under tiden. Efter badet tyckte vi det var lunchdags, så vi bestämde oss för att avsluta SupCon med lite mat. Efter lite sökande hittade vi Restaurang och pizzeria Bella på Kilallén, vilka serverade en helt okej kebabtallrik. Efter maten fortsatte Dan mot Göteborg efter att ha släppt av mig vid mitt hotell, där jag var fast med en natts bokning kvar. SupCon 2001 var därmed avslutad, och om ingen tar tag i det hela till nästa år är sannolikheten att SupCons saga därmed är all. Men, jag var där!

Dan Karlsson, 2:203/159.3, berättar:

Ger mig av 16:40 för att hämta Peter Karlsson vid tåget, plockar upp honom och vi ger oss vidare till Wieselgrensplatsen för att hämta upp Henrik "Klykan" Nyquist. När vi kommer dit så hittar jag inte honom omedelbart, så jag ringer honom och frågar honom var han är, och han svarar Wieselgrensplatsen. Helt plötsligt ser vi varandra på var sin sida om torget, och Henrik ger instruktioner över telefonen hur jag ska köra, samtidigt som han pekar. Ganska effektivt faktiskt. När kommer telefoner med en holografisk 3d-bild av den man pratar med?

Sen åker vi till Jönskvarna, hittar snabbt och enkelt Sannabadet och börjar festa lite snabbt. Daniel Lind dyker upp ungefär samtidigt som vi (jag, Klykan, Peter, Ash, Linus) bestämmer oss för att åka och käka pizza istället för att GRILLA, tyvärr hinner han ge sig av innan vi kommer tillbaka.

Eftersom jag hunnit sätta i mig en cider så får Peter köra min bil, efter att nästan ha krockat en gång och fått motorstopp två gånger (om jag inte glömt några gånger) så står vi på en parkeringsplats och börjar jaga pizzeria.

Efter att klykan har pratat med lokalbefolkningen så hittar vi en pizzeria, nämligen 12:an. Inne på pizzerian så berättar Klykan om hur någon på radion berättat om någon pizzeria som säljer pizza med ärtsoppa på, och vi diskuterar äcklighetsgraden av det hela. När Klykan sedan beställer pizza så frågar pizzabagaren om det ska vara ärtsoppa på, och sen fortsätter skämtandet i god ton. Efter att vi fått maten så försvinner Klykan helt plötsligt in i pizzerian för att ta kort på personalen, som snällt och villigt ställer upp sig och poserar för honom. Strax efter det så kommer servitören ut med en extra omgång drickor till alla oss som han bjuder på.

Pizzorna var för övrigt jättegoda, alla blev jättemätta, utom jag som tog en ciao-ciao (sp?), men efter att ha ätit upp delar av Klykans pizza också så är jag ganska mätt. Om det var fel på mig eller min pizza vet jag inte, men jag tror på pizzan.

Vi åker tillbaka och vad jag minns så var det bara ett motorstopp på vägen tillbaka.

Någonstans i den här vevan så ställer vi (jag och Klykan) upp tältet längst in på gräsmattan, på andra sidan den gigantiska vallgrav som den annars ganska fina gräsmattan har förvandlats till. Dels för att det var när till bilen, dels för att det var ont om plats där borta, dels för att få vara lite i fred, vilket visade sig vara bra senare.

Efter detta så festas det vidare, några blir för fulla, och en del roar sig med min stora Maglight. Vid 4-tiden går vi och lägger oss, lite lätt onyktra.

Vid 10-tiden så vaknar både jag och Klykan till lite lätt av någon mamma som går med sitt barn strax utanför och pratar bäbisspråk, jag slölyssnar lite samtidigt som jag halvsover, jag tycker att mamman säger "massa polisbilar", men vet inte vad hon pratade om, eller om jag drömmer eller vad, men jag spetsar öronen lite bättre, efter ett tag säger hon "massa polisbilar" igen. Då börjar jag fundera över om det är någon som skämtar med oss, eller om hon bara pratar om polisbilar av någon annan anledning med barnet osv. Men efter någon halvminut börjar jag och Klykan prata om saken, diskuterar om det verkligen kan stå en "massa polisbilar" utanför, och bestämmer oss för att det inte kan vara så, men efter ett tag så tar nyfikenheten över och vi tittar ut, och där ute står mycket riktigt 2 polisbilar, vi håller oss tysta och stilla i tältet och tittar stilla på litegrann. Sen diskuterar vi vad det kan innebära att det kom 2 polisbilar istället för 1 som vanligt. En stund senare tittar vi ut, och då ser vi att alla håller på och plockar ihop sina tält. Vi avvaktar lite till, sen är vi så nyfikna att vi måste ringa Martin och fråga vad som hänt. (Alldeles för långtför att gå och fråga)

Det är tydligen som så att polisen helt plötsligt definierat sannabadet som park, där man inte får tälta, och att bilarna måste bort NU, och tälten senast 12, då dom kommer och kollar igen.

Vi bestämmer oss för att vi inte fått någon information och lägger oss och försöker sova någon timme till. Framåt 12 så går vi upp, tar ett par stolar och sätter oss för att käka frukost. När klockan närmar sig 12 så börjar folk se oroliga ut på andra sidan vallgraven över att vårt tält står kvar och några kommer över för att informera oss om läget. Varpå vi fortsätter ta det lungt, och ser ganska roat på medans dom på andra sidan jäktar och stressar för att få bort allting... Strax därefter tar vi ner tältet också. (Polisen kommer aldrig och kontrollerar)

Sen sätter vi oss i gräset och väntar på lekarna, som ska hållas på sannabadet vid 14:30 (eller var det 15:30?), medans några är iväg för att reka efter en ny plats. Tävlingarna kommer igång, roliga lekar, och ganska välorganiserat (mycket bra arrangörerna! Vem vann?) Handbojor och fotbojor var ganska komiska begränsningar för en viss deltagare (inga namn nämnda).

Efter ett tag åker vi (samma som förra gången, fast utan Linus, jag kör) iväg till 12:an för att äta pizza igen. Den här gången är det bara jag som tar vanlig pizza, och jag blir jättemätt, och färdig klart sist. När jag går för att köpa en extra dricka så tar servitören/pizzabagaren (samma som dagen innan) snabbt fram 4 drickor som vi får gratis igen. Bara att tacka och ta emot...

Sen är det tillbaka för att hitta det nya stället som folk flyttat till, ett riktigt trevligt ställe med närhet till bad, dusch, toalett (riktigt, med handfat till och med), men ändå avskilt. Riktigt trevligt ställe tycker jag. Där sätter vi oss och har kul, sjunger en massa sånger mot slutet m.m.

1:30 får vi (jag, Klykan och Robert) nog när nästan alla gått och lagt sig, och vi åker hem till Götet. Strax efter 3 är vi i Götet, och jag har väl packat ut bilen strax efter 4 efter att ha fått Oslokarta och Norska pengar av Klykan. (Tack!)

På det hela taget en väldigt lyckad helg! Det var länge sen jag hade så kul! Det här var nog den bästa SupCon hittills, som jag varit på!

// Dan Karlsson \X/

Stefan Krantz, 2:206/224.100, berättar:

För min del började det hela med att Tjernkraft anlände till Göteborg på torsdagseftermiddagen, vilket tillika gällde Hagbard. Vi tre + Robban gav oss iväg till Liseberg och åkte en _mycket_ blöt flumeride, bland annat.

Fredagen kom med stormsteg, och det var tänkt att vi skulle plocka upp Sarah och Börnie på centralen, men av nån okänd anledning dök enbart Börnie upp så med förminskat manskap och tilllika försenade gav vi oss iväg mot Jönskvarna i hyrbil och med Tjernkraft bakom ratten (som snabbt körde in förseningen, 8 mil på en halvtimme är en hyfsad hastighet :)

Framme vid sannabadet fanns en hel del bekanta ansikten, och fler dök upp under hela kvällen. Det var faktiskt en ganska hyfsad mängd folk som tagit sig dit, och fredagskvällen bjöd inte bara på bra väder utan även en väldigt mysig och skönfeststämning. Förutom för vissa överförfriskade herrar... :)

Lördagsmorgonen inleddes med dimma och ungefär samtidigt som det klarnade upp så kom det årliga besöket från farbror blå, som i år var klart kinkigare än vanligt och krävde att vi skulle ta ned tälten innan klockan tolv, eftersom Sannabadet enligt dem låg på nån skyddad mark som gjorde att allemansrätten inte gällde (fan tro't, vi försöker igen nästa år!). Hur som helst, lydiga världsmedborgare som vi var gav vi oss på jakt efter en ny tältplats, en 4 mils resa där vi hann passera avfarter till små lokala byar vid namn Lappland och Öland. Efter mycket om och men så hittade vi äntligen vid ett idrottscenter en perfekt strand. Trodde vi. Det visade sig att vi hittat fel badstrand, så på 10 minuter fann vi den riktiga badstranden, där det visserligen rådde uttryckligen tältförbud, men vid det här laget brydde de flesta av oss föga :)

Några svagare individer bangade och åkte hem, men merparten av folket verkade ändå ha hängt med till det nya stället. För egen del räddade en omgång vodkapoker (hej, Sofia! :) och den efterföljande Sanning & Konsekvens defintivt kvällen och gjorde det trots omständigheterna väldigt trevligt.

Efter att förgäves försökt att tysta musikterroristerna gav vi (där vi, dvs jag, Tjernkraft och Helena, fått förstärkning av Malin) upp, och mot tältet, prat, mysande och sovande.

Hemfärd tidigare idag, som väl avlöpte rätt bra.

Allt som allt ett mycket trevligt supcon, i mitt tycke det näst roligaste av dem fyra senaste jag varit på - med enbart 1998 som marginellt roligare. Vädret var onekligen det bästa någonsin, och klart tillräckligt med trevligt folk för att göra det njutningsvärt.

Vi ses på sannabadet nästa år igen (utan polisens tillåtelse, naturligtvis!)

Peter Karlsson, 2:210/45, berättar:

Nedan följer en ögonvittnesskildring från det tjugonde århundradets sista upplaga Fidonetträffen SupCon, SupCon 2000, som traditionsenligt anordnades, mer eller mindre organiserat, på Sannabadet i Jönköping den sista helgen i juli. Som vanligt har mitt dåliga namnminne gjort att jag inte kommer ihåg vad folk heter, och därför är mängden namn som angivits i texten nedan minimalt. Om du tycker dig stöta på något som uppenbarligen handlar om dig, och du vill att ditt namn skall stå med, är du välkommen att kontakta mig på peter@softwolves.pp.se. Bilder kommer senare.

Fredag 2000-07-28

En stor del av fredagen spenderade jag på själva resan till SupCon, långväga gäst som jag var, berest från självaste utlandet (Oslo i konungariket Norge). Dagen påbörjades med att gå ombord på lokaltåget till Oslo Sentralstasjon från Skøyen stasjon vilken ligger alldeles nedanför där jag för tillfället är bosatt. Från Oslo S fortsatte sedan resan med 12.30-tåget mot Göteborg, eller Gøteborg som informationstavlan så fint skrev. Dit anlände tåget strax efter utsatt tid (16.47), vilket innebär en restid på strax över fyra timmar. Inte heller den här resan förekom någon tullkontroll, men det är som mina medresenärer på förra resan sade, vem vill egentligen smuggla något ut ur Norge, speciellt från Oslo, som enligt en undersökning nyligen är Europas dyraste stad. Efter att ha lämnat ett Oslo i vilket solen åtminstone tidvis tittade fram, såg jag oroligt hur himlen blev allt molntätare ju närmre Göteborg jag kom, och med tanke på SupCons väderhistoria, och speciellt med tanke på de rapporter jag hört på nyhetsprogrammen, både de svenska och de norska, angående sommarens väder i Sverige.

Eftersom det slutgiltiga målet nu inte var Göteborg hade jag ordnat med skjuts därifrån till det slutgiltiga målet på Sannabadet i Jönskvarna, i en bil ägd av Dan Karlsson. När jag kom ut från tåget väntade han på mig på perrongen, för tillfället iklädd den ceremoniella klädseln - en Amiga-t-tröja från 1993 och en keps med nodnummer. Efter en viss förvirrad färdsel för att hämta upp Henrik Nyquist i andra änden av hål^H^H^Hstaden var vi så på väg på E4:an mot Jönköping. Under resans gång kunde vi förvånade konstatera hur vi sakta lämnade molnen som hopat sig så mycket över Göteborg med omnejd bakom oss, och vi faktiskt kunde skönja en blå himmel, och med den solen. Av det typiska SupConvädret såg vi inte mer än något mindre område regnväder som vi snabbt passerade.

I övrigt finns inte mycket av intresse att rapportera från själva bilturen, så vi hoppar istället fram i tiden till strax efter klockan 19, då vi, utan att ha kört fel, anlände på Sannabadet, dock inte på den traditionella "framsidan". Mina medresenärer bestämde sig tidigt för att slå upp tältet i den bortre änden av gräsmattan, eftersom den där inte var riktigt lika överfull av vatten som på sidan närmast Vättern. Övriga SupCondeltagare, av vilka majoriteten redan anlänt tidigare på dagen, valde däremot att slå upp sina tält på den lilla remsa av Sannabadet som låg närmast vattnet. Efter att alla de anländna gäster som faktiskt avsåg att sova i tält (undertecknad inte inräknad) hade slagit upp sina tält övergick SupCon enligt seden över till det så kallade sociala umgänget, där något så ovanligt som gammal hederlig röstkommunikation mellan datoranvändare faktiskt lever och frodas.

Eftersom undertecknad inte ätit sedan avresan från Oslo så bestämde vi oss för att åka in till de mer centrala delarna av Jönköping för att försöka hitta ett bra ställe att äta på. Eftersom alla mina medresenärer alla hällt i sig diverse etanolhaltiga drycker fick jag hedersuppdraget att köra Dans begagnade Audi, något som jag faktiskt lyckades med, utan allt för många missöden. Efter att ha hittat en parkeringsplats i ena änden av staden lyckades jag även lokalisera en Bankomat så att jag fick tag på lite svenska kontanter att betala med.

Det stora problemet nu var att hitta en lämplig förtäringsinrättning som var öppen halv tio på kvällen, och som dessutom serverade något alla vi fem (undertecknad, Dan Karlsson, Henrik Nyquist, Andreas Henriksson och han-vars-namn-jag-redan-glömt) kunde komma överens om att äta. Efter att ha konsulterat några infödingar hittade vi en alldeles underbar pizzeria, Pizzeria 12:an på Brunnsgatan (jag tror åtminstone det var på Brunnsgatan den låg). Goda pizzor och oerhört trevlig personal gör denna till en självklar rekommendation.

Efter att ha ätit oss mätta återvände vi till Sannabadet, där diskussionerna om allehanda oväsentligheter fortsatte ända in på småtimmarna. Själv avlägsnade jag mig dock till det hotell jag och min kompis Andreas hyrt oss in på för natten. Lågprishotellet Formule 1 vid Elmia var billigt, men så väldigt mycket annat var det inte så där överdrivet bra på. Nåja, man får ju vad man betalar för, och så speciellt mycket betalade vi ju inte.

Lördag 2000-07-29

Efter en natts sömn (jag hade tänkt skriva "god" här också, men eftersom jag har vissa svårigheter i att sova när folk snarkar så undviker jag att göra det. Men jag får skylla mig själv, jag kunde ju ha haft hotellrummet helt för mig själv och slippa sådant) och en kort tur ner till Jönköpings centrum (en eloge till lokaltrafiken som höll med ovanligt täta bussturer, och som dessutom hade kortläsare som tog mitt gamla Länstrafiken Örebro-kort som jag hade pengar kvar på, och dessutom gav 40% rabatt på biljettpriset på det,) fick vi reda på från våra tältande vänner att polisen gjort en raid på Sannabadet där de beordrat nedtagande av alla tälten.

Förvånade som vi var begav vi oss ned till Sannabadet för att höra oss för till skälet bakom detta, eftersom något liknande aldrig tidigare hänt, tidigare år har polisen inte gjort mer än att se till att vi städat upp efter oss ordentligt. Tydligen så har de i år hittat någon regel som gör att Allemansrätten inte gäller på platsen, eftersom det är "stadsplanerat område." Men då det inte finns något explicit förbud mot tältning markerat någonstans är det sannolikt inte helt omöjlgt att i framtiden kunna ansöka om tillstånd till att tälta där två nätter för framtida SupCon.

När besvikelsen över att ha blivit bortkörda hade lagt sig beslutades att SupCon skulle fortsätta på en annan plats lite längre bort, men att vi ändå som planerat skulle anordna de traditionella tävlingarna på Sannabadet, och att vi dessutom skulle invänta de som inte tänkt anlända till SupCon förrän under lördagens eftermiddag, bland vilka namn som Robert Huselius och Per Lundberg kan nämnas. Dock var det med lite besvikelse vi kunde konstatera att Björn Felten inte dök upp i år, så något Trivial Pursuit-spelande blev det inte av detta år.

Som traditionen föreskriver anordnades de årliga lekarna för att avgöra vilka som skulle få "äran" att anordna nästa års lekar. I år hade de anordnande dock hittat på några nya grenar, vilket gav ett trevligt intryck. Eftersom jag inte själv deltog i tävlingarna (med ursäkten att jag fotograferade) så vet jag inte riktigt vem som vann.

Den första grenen bestod av slädåkning på en bärbar (släpbar) dator av lite äldre snitt, vilken häktats fast i en elastisk dragrem. En av deltagarna placerades, sittande eller stående, på datorn, och de övriga deltagarna släpade datorn de cirka tjugofem metrarna från starten till målet, med olika grad av framgång. Ett lag försökte att placera tre personer på släden och ha en som drog, något som tyvärr resulterade i att handtaget på datorn gick sönder, varför laget diskades. Efter tävlingsmomentet var det inte mycket som var helt på datorn, vilken i och för sig var defekt redan innan.

Tävlingsmoment nummer två var det mer traditionella kast med litet föremål, detta år rörde det sig om ett defekt nätnav (hubb), vilket kunde svingas iväg med hjälp av den anslutna nätverkskabeln. Utkastet skedde från strax nedanför gräskanten vid parkeringen ovanför Sannabadet (där förresten alla grenarna anordnades) och den som kastade längst nådde fram till den intilliggande åkern.

Det tredje tävlingsmomentet var den lika traditionella äggkastningen, i vilken deltagarna lyckades kasta de stackars äggen förvånansvärt långt. Trots hot om minuspoäng "råkade" några av äggen träffa tävlingsledningen, något som ledde till att mer eller mindre öppet äggkastningskrig inträdde efter tävlingens avslutande.

Fjärde grenen var irländsk julafton, i år med variationen att istället för att dricka spriten innan rotationen, skulle innehållet i Tequilaglaset behållas i munnen under de tio varven, för att sedan visas upp för tävlingsledningen (genom gurgling). Tävlingen visade prov på flera olika tekniker.

Den femte grenen skulle, så vitt jag kunde förstå, inbegripa en fotboll vilken dock kommit bort. Letning föregick med utlovade extrapoäng för det lag som hittade bollen, men enligt uppgift hittades den aldrig, vilket gjorde att tävlingen avslutades. Vilka som vann vet jag dock inte.

Efter tävlingarnas avslutande styrde vi kosan mot en ny samlingspunkt, denna gång strax utanför Huskvarna, på en badplats vid en liten sjö vars namn jag aldrig uppfattade. Trots förbudet mot camping som vi sedemera hittade i den andra änden av området var inte SupCondeltagarna ensamma om (eller ens först med) att slå upp tält. Efter en kort sejour in till Jönköping för att äta mat (på samma Pizzeria 12:an som vi besökte under fredagen) så övergick SupCon så i sitt vanliga lunk, med diverse mer eller mindre intressanta diskussioner.

Framemot mörkrets inbrott började så allmän allsång, där klassiska trudelutter såsom Stad i ljus, Man ska ha husvagn, Stad i ljus, Always look on the bright side of life, Stad i ljus och andra oförglömliga örhängen framfördes, enligt, som det verkade, den välkända devisen, hellre än bra. Framemot ettiden skulle våra vänner från Göteborg ge sig av hemåt igen, varvid jag och Andreas också lämnade platsen och begav oss tillbaka till hotellet.

Söndag 2000-07-30

Söndagen hade vi inte bokat in några aktiviteter, utan hade planerat att ägna den åt återresan (fast jag åkte inte tillbaka till Oslo i den här omgången.) Vi lämnade hotellet runt halv tolv-tiden och begav oss med buss ned till centralstationen, där vi skulle åka med bussen till Skövde klockan 13.00, för vidare befordran mot Hallsberg och sedan mot Frövi. Nere på centralstationen träffade vi dock på flera andra Fidioter på väg hem åt olika håll under tiden vi väntade på att avresa med vår buss, bland andra Robert Huselius med flickvän, och Fredrik Fischer & co.

Klockan 13.00 lämnade så bussen Jönköpings centralstation, och därmed var detta, det andra årtusendets sista SupCon, avslutat. Väl mött igen nästa år, på det tredje årtusendets första SupCon, SupCon 2001!