Text 156, 85 rader
Skriven 1999-06-29 21:21:31 av Dan Karlsson (2:203/159.3)
    Kommentar till text 155 av Ola Eriksson (2:205/624)
Ärende: Doom.
=============
 OE> Huvuddelen av musiken produceras av ett litet fåtal, de tar vinsterna.

Inte helt sant, visst finns det ett fåtal riktiga megastjärnor, men det finns
många mindre som inte tjänar så mycket mer än att de klarar sig. Exempelvis de
flesta artister som sjunger på svenska, och därmed inte har tillgång till
världsmarknaden...

Hur skulle man sätta priserna istället? Tex dansbanden antar jag inte tjänar
speciellt mycket pengar, skulle de tjäna ännu mindre pengar eftersom de riktigt
stora inte ska tjäna så mycket pengar? Eller skulle de stora artisternas skivor
vara billigare, och på det viset slå ut de mindre artisternas, eftersom ingen
skulle vilja köpa deras dyra skivor.


 OE> Musik kan produceras ideellt för den delen. Därtill detta med
 OE> skivbolagen.

Hur billig tänker du dig att musik som produceras ideellt blir? Studion kostar
fortfarande pengar, pressning av cdskivorna kostar pengar, musikerna bör
åtminstonde ha betalt för tiden dom lägger ner, om man ska kunna ha några
proffs öht osv...


 OE> Du får nog isf svårigheter att verkligen finna brancher där begreppet
 OE> "omotiverad vinst" kan göra sig gällande, om du inte räknar denna
 OE> branch som en sådan branch.

I nästan alla andra brancher så är det ägarna som inte tillför något som får
pengarna, de som verkligen utfört arbetet får inget. Ta valfritt datorföretag,
pengarna som man lägger på ett program går inte till programmerarna, utan till
ägarna. Jag kan inte komma på så många undantag till det här än just
musikbranchen och sharewareprogram. Pss går jag hellre till en liten
tobaksaffär än till en pressbyrå. Jag betalar hellre pengar till Mats Wallin än
till Bill Gates för ett program.


 OE> En regel borde gälla att upphovsrätten bara gäller ett visst antal år
 OE> på
 OE> dataprogram; de är ju ändå färskvaror.Iaf så betalar folk ändå inte
 OE> licenser
 OE> för gamla dataprogram. En bra koll på detta har man ju genom att se i
 OE> vilken
 OE> grad programvarutillverkaren själv lägger ned tid och pengar på att
 OE> sälja
 OE> gamla dataprogram och dra in licenspengar på dem. Kunderna betraktar
 OE> därför de
 OE> gamla programmen i praktiken som freeware av de orsakerna.

Jo, men det där är väldigt specifikt för databranchen, och det pga det kommer
nya versioner av programmen hela tiden. Den dagen som utvecklingstakten minskar
vad det gäller dataprogram så kommer det inte att vara aktuellt längre.


 OE> Om vinnaren ska ta allt, och vinnaren blir kunden, så kommer inte
 OE> mycket
 OE> respekt att bli kvar för upphovsrättskyddet. Förloraren får finna sig i
 OE> vinnarens diktat.

Förloraren av att man inte bryr sig om upphovsrätten är kunden. Ifall det är
alltför utbrett, och det inte ligger några pengar i att producera musik så
kommer ingen att producera musik heller.


 OE> Man har från näringslivet trappat upp kraven på upphovsrätt till helt
 OE> orimliga
 OE> anspråk. Butik och cafesägare har tvingats ta bort radio och TV
 OE> apparater
 OE> eftersom de annars måste betala STIM-pengar på musiken. Taxibilar får
 OE> inte
 OE> längre ha radio utan att betala STIM-pengar. Detta gör att folk
 OE> förlorar
 OE> respekten för upphovsrätten, och gör upphovsrätten som sådan till ett
 OE> legitimt villebråd.

Det där är ju bara helsjukt. Varför? Radio- och TV-kanalerna får ju redan
betala STIM-pengar, varför ska företagen behöva göra det igen? Var går gränsen
egentligen? Behöver dom betala STIM-pengar om dom lånar ut radioapparater vid
ingången, eller om dom ger bort dom vid ingången?


  // Dan Karlsson
\X/

--- Spot 1.3a #830
 * Origin: DDT - Din Dröm i Tillvaron! (2:203/159.3)